08/10/2026
Idag är det dags: kl 13 får vi veta vem som vinner Nobelpriset i litteratur. Vår egen nobelexpert Mathias gissar på någon av dessa:
Samanta Schweblin. Med motiveringen:
För sin suggestiva berättarkonst där det vardagliga öppnar sig mot det ogripbara och för att med återhållen precision utforska gränslandet mellan människa och erfarenhet, verklighet och föreställning, mellan ande och materia. För en prosa där varje detalj förtätas, varje tystnad hörsammar ekon, och där under den stilla ytan blottläggs sprickor som förbinder människan mot evigheten.
Cristina Rivera Garza. Med motiveringen:
För ett omvälvande och gränsöverskridande författarskap där språk, kropp, minne, erfarenhet och urkraft rör sig i sfäriska rotationer som ständigt öppnar upp nya konstellationer. För att med lyrisk skärpa omdana de själsliga arkiven till levande rum där erfarenheter återanvänds och det enskilda gradvis viks samman för att kunna öppnas upp mot en skälvande morgondag. För en litteratur som verkar som en motståndskraft.
Jamaica Kincaid. Med motiveringen:
För ett kompromisslöst författarskap där det personliga tvinnar samman kolonialismens, migrationens och familjens långa trådar. För att obönhörligt ha sått prosa i en själslig mylla där modern, ön, trädgården, språket och minnet växer till böljande, evigt skiftande landskap. För ett språk som målar frågor och rymmer en vibrerande intensitet och omsorg där moral och estetik evigt porlar.
Alexis Wright. Med motiveringen:
För en nydanade epik som för läsaren med på en Minnets odyssé där Ursprunget transcenderas och där blicken vidgas vidare utåt, mot Evigheten. För en prosa där Tanke och Minne verkar som två korslagda händer sammanlänkande den korpus som är Jagets föränderliga varande, och för ett författarskap som tänjer gränserna för Tiden och Verklighetens begränsningar och förmår formulera Jorden och Myllans sakrala röster i samklang med det djupt mänskliga.
Och två ”honorable mentions” (vore kul om nån av de fick det, till slut)
Gerald Murnane.. Med motiveringen:
För en suggestiv och hypnotisk prosa där minnen och platser, föreställningar och antaganden fogas samman till kantstötta, unika inre geografier. För att genom läsandets, skrivandets och minnets labyrinter utforska Jaget och Tiden, Platsen och Människans undflyende natur. För att med stillsam precision omdana det obetydliga till oändligheter och tillåta den synliga världen att vila i det fördolda.
Ljudmila Ulitskaja. Med motiveringen:
För ett språk där en minimalistisk introspektion öppnar upp själsliga bråddjup och belyser det enskilda ödets utveckling och lyskraft. För att via den ryska folksjälens epik formulera tysta revolutioner och viskande samhällskritik, och där hon med minnets avgrunder och känslors triumf mejslar fram en tvetydighet där människan framträder delvis ogripbar men likväl gränslöst evig.
